Glad påsk!

Det har varit halvdagar av vabb hela veckan och i morse kände även jag en oroväckande strävhet i halsen. Jag klara mig oftast undan lindrigt och jag hoppas verkligen att så blir fallet även denna gång. Det känns redan bättre. Just nu sitter jag och jobbar undan det sista innan jag ska stänga igen datorn och ta helg. Jag hör röster här utanför, pappan och sjuklingen har hämtat hem storbarnen från skolan och det kvittras och tjoas. Lisa har varit utklädd till påskkärring hela dagen…Fortsätt läsa ”Glad påsk!”

Lycka.

Kan vi inte prata lite om det här med lycka. Och rätten att vara lycklig. Som jag tror många ser som en självklar rättighet, från det att man är liten. Och så börjar hetsen, hetsen efter att vara lycklig. Jämt och hela tiden. Dunderlycklig, så där så att det inte finns någon gräns. Och känner man sig det minsta lilla olycklig så bör det utredas. Kanske till och med behandlas. För det måste väl finnas en orsak? Det gör det säkert, i somliga fall. Men…Fortsätt läsa ”Lycka.”

Majas lilla gröna.

Igår var det söndag och vi var ute i princip hela dagen. Vädret var ljuvligt och ingen ville gå in. Telefonerna och skärmarna vilade och det var så härligt. Lilla Maja som hela vintern pratat om att hon längtar till sommaren när hon ska få plocka buketter och göra blomkransar hjälpte helt frivilligt till att så frön. Hon pillade ner de små, små pluttarna hur snitsigt som helst. Har jag kanske närt en odlare vid min barm? Inget av de andra barnen har haft tålamod…Fortsätt läsa ”Majas lilla gröna.”

Min plats.

Jag har landat så mjukt här, i min Villa Villekulla. Jag tänker faktiskt varje dag på att jag är tacksam och glad över att få bo här. I just det här huset på just den här platsen. Det är verkligen inget särskilt och märkvärdigt med det egentligen, men för mig finns det ingen bättre plats. Här, mitt emellan Borgberget och Hårgaberget i ett landskap som skiftar tydligt mellan årstiderna, är jag hemma. Där luften är frisk och gruset knastrar under fötterna när jag korsar gårdsplanen…Fortsätt läsa ”Min plats.”

Arla morgonstund.

Arla morgonstund och jag vaknar några timmar innan alla andra. Somnade visst med barnen igen igår kväll. Den som sovit som en stock sedan klockan nio är ändå ganska utvilad fram emot fem-snåret. Jag tassade upp och försökte undvika de värst knarrande plankorna, för att inte väcka resten. Alla sängar står intill varandra i samma rum just nu. Det enda rum på övervåningen som blivit klart efter renoveringen. Där låg de, hela surven, och jag ville inte att de skulle vakna ännu på ett tag….Fortsätt läsa ”Arla morgonstund.”

Våren som kom av sig.

Som ett välkänt aprilskämt fajtas just nu herr vinter och fru vår. I dagsläget är ställningen 1-0 får jag lov att säga. Jag burrar in mig i mina varma stickade tröjor ett tag till och gläds åt golvvärmen på kontoret. Jag tillhör inte sorten som eldar upp mig eller förvånas så mycket över vädret, det är ju som det är liksom och det gäller mest att hänga med och försöka se tjusningen med alla årstider. Nu menar jag då inte den globala uppvärmningen för det…Fortsätt läsa ”Våren som kom av sig.”

Att starta lugnt.

Här, i köket, börjar jag oftast min arbetsdag. När barnen är lämnade på skola och förskola tar jag min frukost och loggar in på datorn. Försöker starta så lugnt och mjukt som möjligt för jag vet att dagen tillslut blir intensiv. Det finns alltid massor att göra, både på jobbet och runt omkring. Ibland kan det vara svårt att avgränsa jobbet från fritiden, när arbetsplatsen och hemmet är nära eller på samma plats. Det är lätt att logga in på datorn på kvällen och göra…Fortsätt läsa ”Att starta lugnt.”

Från stad till land.

När jag drar upp rullgardinen i sovrummet på morgonen har jag framför mig en vy som är så bländande vacker. Den är välbekant in i märgen. Jag ser den röda ladan mitt ute på åkern och lite längre bort Hårgaberget täckt av gran och fur. Dessa barrträd som på håll intar en blåaktig ton. Hälsinglands blå skogar. Och det är alldeles tyst, tystnaden är ibland öronbedövande. Ända tills barnen vaknar. I drygt tre år nu har jag vaknat upp här, i det gula huset på…Fortsätt läsa ”Från stad till land.”

hej på dig och välkommen!

Jag heter Ida och jag gillar att skriva och dokumentera saker. Och så gillar jag naturvetenskap och forskning. Jag jobbar med det skulle man kunna säga. Närmare bestämt med kliniska prövningar. En klinisk prövning gör man när man kommit så pass långt i forskningen på ett nytt läkemedel att det är dags att börja testa det på människor. Du vet väl att även den där helt vanliga huvudvärkstabletten som (kanske) ligger i ditt badrumsskåp har genomlidit många år av studier och undersökningar innan den hamnade…Fortsätt läsa ”hej på dig och välkommen!”