I de kliniska studier jag arbetar med testar man ofta ett helt nytt läkemedel som ännu inte kommit ut till försäljning på marknaden. I de flesta sådana studier delar man upp behandlingen i två grupper. En grupp patienter får det aktiva läkemedlet och den andra får placebo. Jag fascineras mycket över den så kallade placeboeffekten. Många har nog hört talas om begreppet, men vad är det egentligen?

Placeboeffekten innebär att man upplever en positiv effekt även om det läkemedel man tar inte innehåller någon verksam substans. Det som gör att vi uppfattar en förbättring har att göra med positiva förväntanseffekter som i sin tur påverkar vår hjärna. I de kliniska prövningar jag nämnde här ovan använder man alltså placebo för att testa om själva läkemedlet har någon verksam effekt och det man i slutändan strävar efter att bevisa är såklart att det nya läkemedlet är bättre än placebo. Positiva förväntningar på en behandling och bemötandet vi får av vårdgivaren gör att vi känner oss friskare. Detta alltså trots att behandlingen i sig egentligen borde vara overksam.

Inom läkemedelsstudierna består placebobehandlingen t.ex. av ett sockerpiller eller en injektion med koksaltlösning. Utseendet är precis det samma som den verksamma substansen, så att man inte ska kunna se någon skillnad. Patienten och oftast även vårdgivaren vet därmed inte om vilken behandling som ges, förrän efter studien är slut. Placebobehandling kan faktiskt också inkludera kirurgi. Det enda kirurgen gör är då att öppna upp och sedan sy igen utan att utföra själva behandlingen. Efteråt erbjuds dock oftast de som fått placebokirurgi riktig kirurgi.

Men vad händer då i kroppen när placeboeffekten verkar? Kroppen utsöndrar till vardags neurokemiska ämnen (som vi försöker efterlikna med läkemedel). T.ex. opioider som ger smärtlindring. Kroppen har möjlighet att utsöndra dessa ämnen under rätt förutsättningar. Att man kan känna sig bättre av placebobehandling beror på att tron på en verksam behandling tillsammans med känslan av att bli omhändertagen ökar frisättningen av de neurokemiska ämnena i hjärnan och dessa ämnen ökar i sin tur känslan av välbefinnande.

Det finns studier där man talar om för patienterna att de får placebo, så kallad öppen behandling. Man förklarar då hur placebo fungerar och bygger upp en förväntan kring vad placebo är. Man lämnar sedan patienten med tron om att kroppen kan utsöndra de lindrande ämnena. Det har visats sig att det även vid sådana behandlingar finns en placeboeffekt. T.ex. bland patienter som har en depression eller kronisk smärta.

Av etiska skäl kan man inte göra placebokontrollerade studier på människor som är riktigt allvarligt sjuka så vi har begränsade kunskaper om inom vilka sjukdomar placebo fungerar bäst. Man brukar dock säga att det man inte kan åtgärda med läkemedel kan man heller inte åtgärda med placebo.

Utifrån detta kan man ju då fundera över om man kan dra nytta av placeboeffekten i vardagen på något sätt. Och faktum är att jag faktiskt tror att man kan det. Genom att försöka ha en positiv inställning kan man bli en gladare människa. Något förenklat såklart men helt klart värt att prova!

Jag tillhör skaran som ställer mig skeptisk till potensen hos naturläkemedel. Däremot tror jag starkt på placeboeffekten, vikten av att leva hälsosamt och älskar dessutom smaken av ingefära. Här kommer receptet på en brännande frisk ingefärsshot, för en inbillat friskare vårvinter?

200 g färsk ingefära
1 l vatten
1/2 dl honung
2 citroner

Riv ingefäran grovt med skalet på och lägg den i vattnet. Värm upp, men koka helst inte, i ca 20 minuter. Sila av ingefäran och blanda i honungen medan vätskan fortfarande är ljummen. Låt svalna och pressa sedan i citronerna. Häll i en flaska. Kan förvaras i kylskåpet i minst en månad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *