Antibiotikaresistens – ett växande folkhälsoproblem.

Kategorier antibiotika, antibiotikaresistens

Vi befinner oss på St Mary’s sjukhus i ett höstigt London. Året är 1928. Alexander kommer tillbaka efter en semester som han i vanlig ordning tillbringat med familjen på landet. Han är som alltid korrekt klädd i väst och mörkblå fluga med prickar. Han förväntar sig att den här dagen ska bli som de flesta andra. En arbetsdag på labbet, därefter en avstickare till Chelsea arts club för ett par drinkar och kanske ett parti biljard och sedan framåt kvällskvisten familjemiddag i hemmet. Men den här dagen är det hans slarviga sida som för alltid förändrar tillvaron. Det här var före engångsprylarnas tid när all labbutrustning diskades noga för att sedan återanvändas. Alexander upptäcker att han har glömt att diska ren en bakterieodling och under hans semester har svampen växt till sig och dödat bakterierna. Runt det gulgröna möglet finns en ren ring och detta är nog vad man skulle kunna kalla ett halleluja moment. Resten är ju historia.

Alexander hette Fleming i efternamn och penicillinet som han upptäckte och andra antibiotika har utsetts till förra millenniets viktigaste medicinska upptäckt. Som nu hotar att bli verkningslöst eftersom allt fler bakterier utvecklar resistens. I värsta fall tar det oss tillbaka till 1800-talet med blodförgiftning och lunginflammation som det största hotet mot vår existens. Vi kan då även säga adjö till stor del av annan modern sjukvård som till exempel transplantationer, cancervård och höftledsoperationer. Eftersom infektionsrisken kommer att vara för hög. Det bästa scenariot handlar å andra sidan om nya forskningsupptäckter, om tillfälligheter eller genidrag som skapar nya mediciner som botar även framtidens infektioner. Svårigheten med att få fram nya antibiotika är just att resistens utvecklas. Man behöver ge restriktioner om att medicinera med försiktighet och då tappar dessvärre många läkemedelsföretag intresset. Inte många är sugna på en affärsidé där man måste ha som mål att sälja så lite som möjligt av produkten man skapat. Det blir alltså inte så intressant ur ett företagsekonomiskt perspektiv att utveckla nya preparat. Det är kostsamt och används under mycket begränsad tid. Man vill hellre satsa på ett läkemedel som kan ges ofta och under lång tid, för att öka sin försäljning. Så funkar läkemedelsbranschen, precis som de flesta andra branscher där man säljer en produkt.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem, i Sverige men kanske framför allt i många andra, fattigare länder. För en helt frisk och kry person är det direkta hotet inte särskilt stort utan det är framför allt inom sjukvården och behandlingar där en ökad infektionsrisk finns som problemet blir tydligt. Där måste effektiva antibiotika finnas till hands och biter inte behandlingen kan det få en katastrofal utgång för patienten med nedsatt immunförsvar. En stor del av barn med leukemi överlever idag. De som inte gör det dör ofta på grund av att deras immunförsvar försvagas kraftigt efter cellgiftsbehandling. De är då väldigt mottagliga för bakterieinfektioner och får de en resistent bakterie som man inte lyckas behandla tillräckligt fort orkar kroppen inte bekämpa den.

Hur ska man göra då?  Det tänkte jag skriva lite om i kommande inlägg. Det finns nämligen en del intressant forskning på alternativ till antibiotika. Läkemedel som attackerar bakterien på ett annat sätt än vad nuvarande antibiotika gör. Och så finns det forskare som arbetar med att skapa nya, snabba metoder för att identifiera vilken typ av bakterie man har att göra med vid en viss infektion. För att på så sätt direkt veta vilken behandling som behöver sättas in. Det finns även några goda råd kring vad man själv kan tänka på för att dra sitt strå till stacken i kampen mot resistensen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *