Antibiotikaresistens – en komplicerad global utmaning.

Kategorier Okategoriserade

Att arbeta hemifrån innebär för mig en viss risk att jobba för mycket. Det är tydligt. Datorn står oftast igång och det är lätt att sätta sig en stund på kvällen och avsluta något som inte hanns klart under dagen. Det känner nog i och för sig många igen sig i, oavsett om man arbetar hemifrån eller ej. Vi är många som jobbar på ett gränslöst sätt numer, där det inte riktigt finns några tydliga start och stopp för en arbetsdag eller arbetsvecka. Det finns i mina ögon oerhört många fördelar också med att jobba hembaserat. Att kunna äta lunch ute på altanen till exempel, en dag som denna. Det är så härligt och känns extra lyxigt efter den här vintern och kalla våren. Att tanka D-vitamin en stund medan man äter, då gör det inte så mycket att själva maten inte var så mycket att hurra för.

Jag läser vidare om antibiotikaresistens och försöker få en bild av hur läget ser ut på en global nivå. Vi vet ju att vi i Sverige har varit ganska bra på att inse problemet och att förskrivningen av antibiotika faktiskt har minskat de senaste åren. Men hur ser det ut internationellt?

Den läskiga sanningen är ju faktiskt att missbruket av antibiotika har minskat deras effekt och spridit resistens. Dåliga vatten och sanitetsstandarder samt bristande hygien och infektionskontroll har förvärrat situationen i många länder. All antibiotikaanvändning, smart eller ej, bidrar till utvecklingen av antibiotikaresistens. Runt om i världen används en ohygglig mängd antibiotika inom sjukvården, djurvården och inom lantbruket. Antibiotika kan vara en livräddare men används ofta även då det egentligen inte skulle ha behövts eller på fel sätt. Och det verkar vara en stor skillnad länder emellan hur man konsumerar antibiotika. Orsaker kan till exempel vara socioekonomiska faktorer, kulturella skillnader, finansiella incitament och brist på instruktioner. Antibiotikakonsumptionen inom vården av människor ökade med 36% mellan år 2000 och 2010 och behovet av antibiotika ökar fortsatt. Den antibiotika som användes inom produktion av djurfoder uppskattades till mer än 63000 ton år 2010. Vissa studier har visat att upp till 75% av patienter med förkylningar felaktigt ges antibiotika. Vid det här laget vet vi ju att antibiotika inte har någon som helst verkan vid infektioner orsakade av vanliga förkylningsvirus, eller hur?

Medan det överdrivna användandet av antibiotika är ett stort problem råder det brist i världens fattigare länder. Svaga hälsosystem och instabila distribueringsmetoder leder till brist av nödvändiga mediciner. Resistensen gör så att de gamla sorterna av antibiotika förlorar sin effektivitet och nya alternativ är för dyra. Många dör i till exempel lunginflammation.

Allt sedan den dagen antibiotika fanns att tillgå har även antibiotikaresistens existerat. Vi har dock inte märkt så mycket av det eftersom vi alltid haft nya alternativ att ersätta de gamla och uttjänta med. Nu är läget ett helt annat. Vi har kommit till den punkt då bakterier som är resistenta mot antibiotika sprids fortare än vi har möjlighet att framställa nya antibiotika. Att utveckla nya sorters antibiotika är ingen lätt uppgift, vare sig ur ett vetenskapligt eller finansiellt perspektiv. Inga forskare har sedan 1987 hittat någon ny antibiotikaklass som nått marknaden. Det finns idag mycket få nya antibiotika under utveckling, speciellt mot de mest besvärliga bakterierna. Kliniska prövningar tar lång tid och är dyra att genomföra. Och det kommer aldrig att vara så att en endaste medicin kan lösa hela problemet. Olika bakterieinfektioner kräver olika antibiotika och en ständigt pågående resistensutveckling kommer alltid att kräva nya behandlingsmetoder. Om ett nytt antibiotika når marknaden måste det användas på rätt sätt. Resistens kommer så småningom alltid att utvecklas men oförsiktig användning snabbar på processen. Det saknas också idag effektiva och billiga diagnosmetoder för att snabbt kunna komma fram till vilken typ av infektion det är frågan om och därmed vilket specifikt antibiotika som kan komma på tal. Det skulle behövas för att motverka felaktig användning.

Medvetenheten bland befolkningen behöver stärkas. Den allmänna globala inställningen är av tradition att antibiotika anses vara en säker medicin som kan användas utan nämnvärda konsekvenser. Resistenta bakterier tar ingen hänsyn till landsgränser och på så sätt kan felaktig användning på en plats på jorden snabbt sprida resistens till andra delar.

Det är svårt att motivera en tillverkare att framställa en substans som man sedan uppmanas sälja så lite som möjligt av. Det går liksom inte ihop sig rent ekonomiskt och är en dålig affärsidé helt enkelt. Detta är väl också den största utmaningen för ett företag att vilja satsa pengar på utveckling av nya antibiotika. Här krävs innovativa och nya ekonomiska modeller och man funderar i banorna kring samarbeten mellan olika finansiärer för att fördela risker och vinster. På lång sikt kommer alternativ till antibiotika att behövas men antibiotika kommer ändå att vara nödvändigt på kort sikt.

Det kan kännas deppigt och ge en domedagsföraning att läsa den här typen av dystra prognos men faktum är att forskning pågår och samarbeten mellan universitet och läkemedelsföretag påbörjas för att hitta nya antibiotika och diagnosmetoder. Det har till och med utlysts tävlingar för att påskynda processen. Alternativa metoder, som till exempel att använda bakteriofager (virus som dödar bakterier), undersöks också. Vissa forskare tittar på möjligheten att återuppliva äldre antibiotika som av olika anledningar inte används idag. Många av de antibiotika vi använder idag fanns ursprungligen i jorden. Det är dock ofta väldigt svårt att odla den typen av mikrober på ett lab. En ny metod har hjälpt forskare att kringgå detta och de kan nu med större framgång odla bakterier från jordprov. Tack vare detta har man lyckats hitta nya lovande antibiotika som skulle kunna vara intressanta för omvandling till läkemedel i framtiden. Det känns ändå hoppfullt och intressant att följa.

Stor del av denna text har hämtats från det globala nätverket ReActs hemsida. Där kan man läsa mycket intressant information om antibiotika och resistens.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *