Alternativ till antibiotika?

Kategorier antibiotika, antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens uppstår vanligen i vår mag-tarm-bakterieflora, bland de normala och nyttiga bakterierna i magen. Vi har drygt ett kilo bakterier i magen och de behöver vi för matspjälkningen och vår hälsa. När vi äter en antibiotikakur är det där resistensen uppstår och den sprids sedan till de sjukdomsframkallande bakterierna. Resistens uppstår även hos andra mikroorganismer, till exempel virus och svampar, vid läkemedelsanvändning. Anledningen till att resistens hos bakterier är allvarligare är att de kan orsaka mer akuta infektioner.

Det forskas en del på preparat som man hoppas ska kunna blockera förmågan hos bara de sjukdomsframkallande bakterierna och som inte påverkar de nyttiga. Det skulle då vara mindre risk att resistens uppstår. Det finns ett 60-tal antibiotikapreparat i Sverige idag och de verkar på olika sätt. En del dödar bakterierna direkt, till exempel genom att hindra dem från att bygga upp sin cellvägg. Då spricker de och dör. Andra riktar in sig på bakteriens fertilitet och stoppar dem från att föröka sig genom att förhindra produktion av de proteiner som behövs för detta.

Ett annat område det forskas och jobbas med är snabb diagnostik av bakterieinfektioner. Man kartlägger bakteriernas dna och skapar databaser över antibiotikaresistenta bakteriers gener. Med hjälp av detta och anpassade algoritmer hoppas man på att snabbt kunna identifiera resistenta bakterier och hitta rätt antibiotika till patienten med en gång. När det kommer in en svårt sjuk patient idag så gissar man ofta vilken bakterie det kan vara fråga om och väljer ett antibiotika som man tror ska bita på bakterien. Det är inte bra för då används ofta fel sorts och för mycket antibiotika. Alternativet är att odla bakterierna på lab för att sedan testa olika antibiotikasorter och det kan ta veckor.

Det är mycket snack om bakterier här och något som är lustigt är att dessa små varelser ju har seglat högt upp på trendlistan den senaste tiden och blivit våra bästa vänner. Ju fler som myllrar runt i tarmarna desto bättre sägs det. Man pratar om goda och onda bakterier och hur vi bör äta för att gynna de goda samt förhindra åldrande, sjukdom och ond bråd död. Det finns många populärvetenskapliga böcker och även kokböcker som behandlar detta område och det är roligt tycker jag. Det är positivt att det finns pedagogiska texter om hur kroppen fungerar och det skadar ju aldrig att äta nyttig mat. Men kan man verkligen påverka sin tarmflora? Kan man förbättra sitt immunförsvar genom att äta speciell mat? Vet inte och här är forskningen bara i sin linda.

Det här kan vi kika lite närmare på men först måste jag bara få tipsa om de här goda rödbetsburgarna från Green Kitchen Stories. De har troligen inte så mycket med tarmfloran att göra men var väldigt smarriga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *