Min plats.

Kategorier livet på landet

Jag har landat så mjukt här, i min Villa Villekulla. Jag tänker faktiskt varje dag på att jag är tacksam och glad över att få bo här. I just det här huset på just den här platsen. Det är verkligen inget särskilt och märkvärdigt med det egentligen, men för mig finns det ingen bättre plats. Här, mitt emellan Borgberget och Hårgaberget i ett landskap som skiftar tydligt mellan årstiderna, är jag hemma. Där luften är frisk och gruset knastrar under fötterna när jag korsar gårdsplanen till mitt kontor. Valet var inte självklart och jag tvivlade ofta i början. Att byta stadens sus och dus mot livet på landet, när man en gång begett sig därifrån, är inte den vanliga vägen att gå. Jag är ganska vanlig och ganska försiktig med att ta stora beslut så visst kändes det läskigt. Men det var inte särskilt farligt alls när allt kom omkring. Saker och ting löste sig så fint. På alla sätt och vis.

Det är ett schabrak till ladugård som står där intill huset. En liten del av den har vi inrett som kontor och i en annan ände parkerar vi bilen. Byggnaden används således fortfarande, men långt ifrån som förr. Visst är det sorgligt att det finns så många sådana, halvsmå ladugårdar, som nu står tomma. Spåren efter djur finns i allra högsta grad kvar och lukten sitter i väggarna. Jag har svårt att tro att det någonsin kommer att bo kossor i vår ladugård igen. Möjligen och förhoppningsvis några hönor framöver. Det är faktiskt något jag drömmer om och tänker mer och mer på. Jag är noga med att inte romantisera djurhållning då jag är mycket väl medveten om arbetet och ansvaret det innebär. Men några snälla och tama hönor kan jag mycket väl blunda och se framför mig här. Det kan tänkas vara ett realistiskt projekt, om några år eller så. Måste bara få alla med mig i det tänket.

Idag har jag haft en rätt hektisk dag på jobbet. Jag arbetar med lite för många studier samtidigt och det har slumpat sig så att det är väldigt hög aktivitet i de flesta just nu. Nu har hjärnan gjort sitt för den här veckan känner jag och jag ser fram emot en helg med pyssel i huset och kanske lite frösådd. Flera av rummen på övervåningen är klara för inflytt nu och så fort vi har dammsugit bort byggdammet och gjort rent kan vi börja möblera. Det ser jag verkligen fram emot, efter några månader i flyttkartonger.

Ryktet säger att det visst ska bli tussilagojakt i dikena också. Inte mig emot.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *