Liljekonvaljtider och luktsinnet.

Kategorier blommor, fysiologi, naturvetenskap

Nu är liljekonvaljtiden här och jag vill stanna klockan. Det är svårt att välja en favorit bland blommor men liljekonvaljen är nog nummer ett för mig. Sedan kommer vitsippor, syrener, schersmin, narcisser, pioner,…ja ja, det var just det där med att välja…

Liljekonvaljen är så fin med sina små klockor som hänger och dallrar i fästena och doften är ju magisk. Det är också något speciellt med att gå och leta efter dem och se om de slagit ut ännu. Vi har en plats inte så långt från huset dit vi gått i alla tider för att plocka liljekonvaljer. Igår skulle vi ha treårskalas och jag gick till den där gläntan för att se om jag kunde få med mig en fin bukett till bordet. Och på det soligaste stället började liljekonvaljerna slå ut nu. När jag hittade fram och kände doften var det som att jag slungades rakt in i barndomen, när jag gick där och plockade de söta små blommorna med mamma. Ljudet när man drar upp dem, ett plopp och sedan ett svagt gnissel när stjälken lossnar från bladen är så speciell och välbekant. Nu står liljekonvaljerna och sprider en ljuvlig doft på bordet och jag är där och snusar så fort jag går förbi.

Det där med att dofter kan framkalla tydliga minnen har nog alla erfarit. Ibland kan det vara svårt att placera en doft som känns så otroligt välbekant och när man sedan lyckas inser man att det ofta är en doft från barndomen. Känner ni igen er?

Luktsinnet är ett kemiskt sinne som kan förmedla information om bland annat föda, fiender, partners och revirgränser. Luktkänsligheten varierar mellan olika personer och kan vara nedsatt på grund av olika sjukdomar. Det är välkänt att egenupplevda lukterfarenheter inryms under barndomsperioden men forskarna vet nog ännu inte riktigt hur det kommer sig. Vi vet också att vi har svårt att formulera dofter i ord, även välkända sådana som till exempel kaffe och kanel. Vi beskriver dem oftast just som kaffe eller kanel men inte med några större utsvävningar än så. Luktsinnet förändras genom livet. Det är oerhört skarpt i början och en liten bebis kan urskilja sin mammas lukt väldigt väl.

Luktsinnet är ett varningssystem för förändringar i vår omgivning som potentiellt skulle kunna skada oss. Vi känner snabbt igen till exempel brandrök eller sur mjölk. Mottagarceller reagerar blixtsnabbt när de kopplas samman med doftmolekylerna. För varje andetag förs en luftström upp i näsan och luften innehåller olika molekyler. Dessa landar i mottagarceller uppe i näshålan och där startar en elektrisk signal, eller en nervsignal som går via luktnerverna som sitter ovanför ögonbottnarna. Luktnerverna projicerar nervsignalerna rakt in i en av hjärnans äldsta delar, det så kallade amygdala, som ansvarar för olika överlevnadsfunktioner. Jag läste någonstans att syn och hörsel liksom omdistribueras via thalamus medan just lukter går raka vägen in, i råformat skulle man kunna säga. Dofter är väldigt starkt sammankopplade med känslor och det är just på grund av den här direktkopplingen av nervtrådar till amygdala.

Det finns skillnader mellan individer hur man uppfattar dofter, om man gillar en viss doft eller inte. Det verkar som att doftpreferenser i vissa fall kan tränas upp medan en del dofter i väldigt stor mån uppfattas som äckliga av de flesta. Hit hör till exempel avföring, mögel och den typ av lukter som man mycket väl kan tänka inte är så gynnsamma för oss att komma i kontakt med. Människan är bra på att känna igen dofter men det finns arter som är betydligt bättre. Hundar till exempel är ju i stort behov av sitt luktsinne, liksom insekter som känner dofter ofantligt bra.

Det har visat sig att det är vanligt att luktblindhet infaller i tidigt skede av demens. Luktblindhet kan också induceras av andra orsaker, till exempel en kraftig hjärnskakning. Skallbenet kan då röra på sig med följden att nervtrådarna som penetrerar detta i värsta fall knipsas av. Att bli av med luktsinnet har visat sig vara besvärligt och att det inte sällan riskerar att leda till psykisk ohälsa i någon form. Det är lätt att känna sig avskärmad när dofter inte längre kan uppfattas som förut. Att drabbas av aptitnedsättning är inte ovanligt eftersom det inte längre är möjligt att känna smaker på samma sätt. Det medför även en viss fara i vardagen då det kan vara svårt att avgöra om maten man stoppar i sig är i bra skick eller ej. Det är även förknippat med en oro över hur man själv luktar eller hur det luktar i hemmet. Luktsinnet är central för oss helt enkelt.

Det är vanligt att lukt och smak förväxlas, det vill säga att man tror att man känner en smak när det i själva verket är en doft. Vi har förmågan att känna fem smaker; sött, surt, salt, beskt och umami. Allt där emellan är dofter som plockas upp.

Visste du förresten att den härliga doften av kaffe kommer från fururylmerkaptan, ett ämne som i höga doser luktar brända bildäck men i låga doser till och med finns i vissa viner? Vid högre koncentration kan en molekyl passa i andra receptorer och då uppfattar vi en annan typ av doft.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *