Att skilja vetenskap från trams.

Kategorier forskning, vetenskap

Tomaterna växer så det knakar och behöver omskolas.

Rosenskäror tittar yrvaket upp.

Men ute ligger snön fortfarande tjock. Det jobbas och stås i och som vanligt känns det som att tiden inte räcker till. Jag gläder mig dock åt att sovrutiner börjar fungera riktigt bra även för den minsta lilla tofsvipan här hemma och då finns det en stund över på kvällen till att göra något roligt. Sticka lite kanske eller läsa en bra bok.

Jag har ofta flera böcker på gång samtidigt och just nu är en av dem Larmrapporten av Emma Frans. Det är bra tycker jag att det finns entusiaster och folkbildare som Emma och Hans Rosling (mycket trist att han inte finns bland oss längre) som upplyser och understryker vikten av att ha ett kritiskt förhållningssätt till nyheter, information och forskningsresultat.

Jag tycker att alla borde läsa Larmrapporten. På ett underhållande sätt och med många exempel från verkligheten skriver Emma om att det inte bara är på sista april man ska ha en skeptisk och ifrågasättande inställning till ny information. Det är inte helt lätt, det finns många fallgropar och det är sannerligen en snårig djungel av nyheter som vi behöver manövrera oss igenom till vardags.

Det som fångade mig mest var några skräckexempel som Emma tog upp. Bland annat ett som handlade om hur en tysk studie visat att choklad gör oss smala. Försökspersoner som försökte gå ner i vikt gjorde detta snabbare om de åt en bit mörk choklad om dagen.  Detta resultat fick såklart oerhörd spridning eftersom det finns många chokladfantaster där ute som tyckte att det här var helt fantastiska nyheter. Det fanns dock en hake visade det sig, resultaten var inte baserade på riktig vetenskap.

När en forskare publicerar en artikel i en vetenskaplig tidskrift måste artikeln först genomgå en så kallad referentgranskning. Det innebär att andra forskare som är experter inom samma område går igenom texten och kvalitetskontrollerar den. Ibland upptäcks fel och fusk under referentgranskningen.

På senare tid har det kommit en drös tidskrifter som hävdar att artiklarna som skickas in genomgår en referentgranskning trots att de i själva verket inte gör det. Det leder till att i princip vem som helst som är villig att betala en avgift kan publicera sina artiklar utan granskning. Forskare vet oftast vilka tidskrifter som är seriösa och vilka som inte är det men detta kan vara svårt för allmänheten att avgöra.

I fallet med choklad som bantningsmetod var det några vetenskapsjournalister som stod bakom experimentet. De ville dock i själva verket inte undersöka om man går ner i vikt av att äta choklad utan huruvida det gick att utföra en riktigt dålig studie och sedan få medial spridning av resultatet. De förstod att de måste ha en populär frågeställning i sitt försök och det måste man ju hålla med om att viktnedgång med hjälp av chokladintag är. En riktigt mumsig rubrik!

Studien rekryterade 16 deltagare via Facebook. Varje person erbjöds 150 Euro för att delta. Märk här alltså att studien utfördes på en väldigt liten grupp människor som inte randomisertas, d.v.s. rekryterats på ett slumpmässigt sätt, till studien. Det fanns alltså ingen god grund för bra vetenskap här. Studiedeltagarna delades in i tre grupper. En kontrollgrupp, en grupp som fick äta lågkolhydratkost och en grupp som fick lågkolhydratkost med tillägg av en bit mörk choklad varje dag i tre veckor. När dessa tre veckor var över gjordes ett stort antal statistiska test. Målsättningen var att göra tillräckligt många statistiska test så att slumpen till slut ser till att ett statistiskt signifikant resultat nås. Personerna bakom studien lyckades påvisa att chokladgruppen gick ner i vikt tio procent fortare än de som bara åt lågkolhydratkost. Och resultatet publicerades som ni säkert förstått i en av de oseriösa tidskrifterna för en viss kostnad. Journalisterna skrev sedan ihop ett fängslande pressmeddelande och studien fick stor spridning över hela världen.

Detta är ett exempel som visar hur lätt det är att studier med låg kvalitet ändå får stor spridning och ett stort utrymme i media. Är ämnet ett särskilt smaskigt sådant är risken såklart större, för det är både roligare att skriva om och intressantare för många att läsa om. Chokladens nytta, ett önsketänkande som helt enkelt var för bra för att vara sant. Too bad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *