Att äta rätt, både svårt och lätt.

Kategorier hälsa, kost

I höstas hade jag förmånen att få ta del av en väldigt intressant föreläsning. Det var Agneta Yngve, professor vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet som föreläste om måltidsforskning och främjande av bra matvanor. Bland alla miljarders kostråd som far hit och dit i etern var det så befriande, tryggt och skönt att lyssna till någon som ägnat många år av sitt yrkesverksamma liv åt verklig forskning inom området. Det är väldigt vanligt annars att teorier och rön inom kostområdet inte är underbyggda med ordentlig forskningsdata, d.v.s. studier som pågår under tillräckligt lång tid med tillräckligt många deltagare. Behandlingen ska gärna vara randomiserad, d.v.s. fördelas slumpmässigt mellan olika alternativ som sedan jämförs. Att utföra sådana studier är både svårt, dyrt och tidskrävande.

Jag skulle vilja lyfta fram och dela med mig några saker som jag fann extra viktiga i Agnetas föreläsning. Och när man tänker till lite är informationen inte alls främmande eller komplicerad. Tvärtom, mycket bekant och lättförståelig. En sak som Agneta sa och som jag fastnade lite extra vid var att den svåraste frågan som forskarna tampas med är inte vad man ska äta för att må bra utan hur man verkligen får människor att äta bra mat. Ett större problem än bristande kunskap verkar alltså vara att människor, trots bättre vetande, har svårt att ändra sitt sätt att leva. Att veta precis hur man bör äta och röra på sig är alltså inte synonymt med att man faktiskt gör det.

  • Många tänker för enkelspårigt och glömmer att det handlar om att ändra livsstil, inte att använda en specifik diet under en kortare tid. Detta ger inte god hälsa på lång sikt.
  • Många dieter fungerar inte heller på lång sikt, antingen för att de helt enkelt inte kan hållas så länge eller att de ökar risken för t.ex. hjärt-kärlsjukdomar eller cancer.
  • Den klassiska tallriksmodellen och livsmedelsverkets kostråd är fortfarande ett bra riktmärke för de flesta människor. Lägg märke till betoningen på riktmärke och flesta, råden är såklart mycket generella. Mer och mer forskning tyder på att kosten kan påverka oss på olika sätt beroende på vilka gener vi har. Forskning inom kost är fortfarande en relativt ung vetenskap och i framtiden kommer det med stor sannolikhet vara möjligt att ge kostråd som är anpassade till en individs unika förutsättningar. Fram till dess, om man vill göra det enkelt för sig, räcker det enligt kostforskarna väldigt långt för de flesta att följa de generella kostråd som överlag förbättrar möjligheterna för en bättre hälsa.
  • WHO och experterna är överens och rekommenderar att byta mättat fett mot omättat och minska intaget. Öka fysisk aktivitet ordentligt hela livet. Öka intaget av frukt och grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter och nötter. Och det verkar som att samma kostråd förebygger flera hälsoproblem.
  • Medelhavsmaten uppfyller dessa kriterier och är hittills den diet som visats främja hälsan.

Visst låter allt det här ganska logiskt och vettigt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *